Levilevilevi livet

Stugan












Skidspåret.. Destination 100km








Shopping








Träning












Stugliv



























Backen...
Ännu hälften av veckan kvar med dessa ljuuuuvliga människor!
Dålig kvalitet på bilderna pga telefonkameran... Ha det så bra världen! :)

Framme i Levi

Nu är jag framme i vintervärlden. Sitter för tillfället och väntar på Johanna och Josse på Kittilä flygfält då de kommer med ett annat flyg. Resten av gänget kommer imorgon och på måndagen. Shit vilken underbar vecka vi har framför oss... Härliga backar, fina skidspår och sällskap man ligger och gapskrattar med på golvet! Ojoj så vi ska samla på oss träningstimmar , dethär är det som kallas livet!

Varning för lidande uppdatering, men destu mer bilder då jag återvänder hem! Kram!


- Posted using BlogPress from my iPhone

24.2.2012

Godmorgon! Fredag, friskare humör, roliga planer.. så skönt det kan kännas. Älskar fredagar!

Hopp inom matematik

Dricker ingefära te blandningen igen och har det skönt under en filt, nu skall denhär flickan bli frisk!! Fick även för någon timme sedan goda nyheter av min fina vän Alexandra som går med mig på matta stödet inför studentexamen(rekommenderar verkligen Henrik för er som tänker skriva i Ekenäs,vill bli ett steg bättre och har otur med läraren i skolan). Vi hade ju prelin på tisdagen, och resultaten var vääääldigt bra med tanke på var vi började. Det blev ett M för min del, men eftersom dethär bara var genrep så vågar jag inte låta hoppet stiga för mycket men motivationen steg vilket är positivt. Nu är det bara att kämpa på sista veckorna och ge järnet på själv dagen!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Min dröm som idrottare

Jag tror alla idrottare har en dröm, en vision om något som de skall åstadkomma i sina liv. Jag menar inte nu  mål och drömmar om framgång och vinst, utan något som har med värdet av den gren man brinner för att göra. Drömmar om att vinna har väl alla tävlingsinriktade människor, och att en dag vara kommunens,landets eller kanske världens bästa idrottare är något som vi kanske strävar efter. Alla har ribban på egen nivå, man tror på sig själv till en viss grad som för någon kan deltagandet i VM vara overkligt medan för den andra är det nästa sommars målsättning. För mig är det viktigaste att jag har motivation och tävlar på elitnivå målmedvetet. Det är viktigt att ha en passion för sin gren för att kunna bli bättre och utvecklas. Man måste tillägna sig till 100% för att få lika mycket tillbaka. Jag har målsättningar och en ribba jag skuffar upp år efter år. Men det som för mig allttid har varit min största dröm som orienterare är att få orientera i extrema förhållanden och i världens vackraste terränger. Nya Zeeland. NZ har allttid varit ett land jag fascinerats av, både pga det lilla jag vet om landet och till största del av dess natur. Jag är ingen biolog som älskar växter och bor i skogen. Men jag är orienteringslöpare, en idrottsgren som baserar sig på sin unika kombination av mental disciplin, koncentration, fysisk styrka,snabbhet och uthållighet. Darför, ryser jag bara av tanken att en dag få pressa sig i Nya Zeelands höjdskillnader och otroliga utsikter. Det är min dröm. Blir ännu mer ivrig av tanken att jag nästa år, då vi är "down under", skall vistas i landet var jag har en lokal vän som jag träffade förra sommaren i Sverige som redan har föreslått att jag kan och måst bli där och träna med deras förening. Tänk vilken möjlighet.

sick of being sick

Har legat hemma hela dagen med feber. Idag har jag vaknat, ätit, sett på film, somnat, ätit lite till, somnat igen och vaknade för dryga 5 minuter sen. Kul dag va? Nu känner jag mig lite bättre men krafterna är totalt borta. Måste vila upp mig inför lördagen då jag med 5 andra vänner via orienteringen flyger upp till Levi och träna. Skidning i mängder och snowboarding står på schemat. Skall bli otroligt skönt att få hänga med dem igen eftersom man inte ses mycket då det inte är sessong och alla bor på olika ställen i Finland. Men snart har vi en vecka tillsammans i Lappland var jag själv inte varit sen 12 års åldern. Så jag har faktiskt inte tid med att vara sjuk nu ! argh! 

Om jag varit frisk skulle jag denna stund befinna mig i Fagervik med ett gäng flickor, men nej. Imorgon skulle jag ha åkt snowboard hela dagen med Bella, men nej. Äh, man skall inte lägga ner tid på negativa tankar. Själv är jag en sån som allttid ser något positivt i allt negativt. Så jag tycker det är rätt skönt att få vara sjuk. Ligga för sig själv, låta tankarna och kroppen vila. Glömma allt för en stund och samla krafter. Inte behöva göra någonting annat än äta några piller, dricka varmt och se på filmer. Det är tråkigt nog att vara sjuk så studentexamensböckerna har jag hållit mig långt ifrån dessa sjuka dagar. Nu var det slut på mitt inlägg om att jag är sjuk som bara skulle bli några meningar. Men sjuk som jag är har jag inget annat för mig. Fniss.

Hoppas ni andra har hållit er friska och fått njuta av ert sportlov!!

Tänkte med mig av några glada bilder så humöret hålls uppe. Här är min bror och jag förra sommaren på Sveaborg. Dagen då han gick ut kadettskolan. Härlig dag av stolthet, fest och värme!

It was a blast

THE NIKE BLAST HELSIKI 2012 VIDEO

Tufft men så roligt veckoslut! Vi var med på många av timmarna i videon, som drogs av franska,belgiska,amerikanska och svenska dragare.

Såg även en skymt av mig (Grå byxor) och Evelina (lila byxor) vid 2:36 längst fram i vänstra hörnet om någon vill se oss en sekund in action ;)

Pink&Orange

Idag då jag trampade omkring i butikerna fick jag såna vårkänslor inom mig. Butikerna var fulla med vårkläder i alla fina pastell färger och virkade tyger kikade fram här och där. Ville köpa vår anclebootsen och vårklänningar men höll mig. Det jag fick med mig hem var bl.a en underbar kavaj till våren jag kan lägga upp här någon dag, vit virkad skjorta och två nya nagellack i pink och orange. Så lite piffade jag upp min vintriga vardag med våriga tillbehör.

Bilderna är från weheartit och redigerade&ihopklippta av mig.

Går det att få fler "vår" i en text?

Slurp

Slurppar i mig varmt vatten med färsk ingefära och honung, såå schnuuvig schnupfen efter en dag av 6 timmar shopping och italiensk mat! Väldigt trevlig dag har jag haft, förutom ett rinnande öga och näsborre. Haha! Några shoppingkassar från älskade Zara och Monki fick ja med mig hem + ett nytt iphone skal som jag älskar!








- Posted using BlogPress from my iPhone

Du soliga dag

Ingen stegring, bara snuva och huvudvärk blev kvar i kroppen, eller skall man säga knoppen. Höhö! Så idag börjar jag min hälsoperiod med avokado(nyinfunnen favorit) / salladsrågbröd med citronmagnesiumdricka och kaffe! Sedan bär det av till huvudstaden med gudmor, ser framemot en fin dag.

Hoppas alla andra där ute hålls friska, ät mycket D-vitamin!!



Bild från beroendeframkallande Instagram! (Där hittar ni mig på susannaannikki)

- Posted using BlogPress from my iPhone

What would Carrie say?

‎"Maybe our mistakes are what make our fate. Without them, what would shape our lives? Perhaps if we never veered off course, we wouldn't fall in love, or have babies, or be who we are. After all, seasons change. So do cities. People come into your life and people go. But it's comforting to know the ones you love are always in your heart. And if you're very lucky, a plane ride away." - Carrie 

Spårlöst försvunnen

Ibland känner man sig yr, vaknar upp ur vardagen som bara rullat på och märker att man kanske varit lite blind till allt det goda man har runt omkring sig. Så känner ja efter stress perioder. Vänner jag saknar, kvalitets tid med dem och sig själv då man gör något man älskar, eller gör absolut ingenting tillsammans är sånt som håller en samman. Men dessa stunder av kvalitet glömms lätt bort. Just nu saknar jag gamla tider, för många har flyttat bort eller så har man helt enkelt vuxit ifrån varandra med tiden. Vissa är i Norge, andra i Italien och den tredje i grannstaden men avståndet känns destu längre. Tiden går framåt men vännerna och urhärliga minnen finns kvar och dessa skall uppehållas. Men ibland önskar jag vi alla fortfarande satt i samma sandlåda och det värsta som kunde hända är att man bråkar om samma spade. Men att alla ändå var tillsammans. Vart jag ville komma med denna text är att jag känner av att snart börjar tiden här i vår hemstad närma sig sitt slut och vi alla tar ett steg vidare i livet någonstans i världen mot det okända. Saknaden kommer att vara grym, men äkta vänskap dör aldrig ut. Den blir bara starkare. Jag har allttid trott att jag är en flicka som gillar förändringar i livet, men ibland kan förändringarna vara de som tär på en mest.

Boombaboom

Så låter mitt huvud. Kroppen var svag av en orsak, nu är den här, dendär stegringen alla har. Gömmer mig under duntäcket efter en lång dag av matematik preli och ser på film med min bror , så något positivt infinner sig endå i denna slumriga stund. Får se hur det blir med shoppingdagen med gudmor i Helsingfors och Åbo häng med vänner imorgon som planerat.. Fy, blä, blö, kära lilla virus stör någon annans vardag istället.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Träningsmotivation

Just nu har jag tappat träningsmotivationen totalt. Har aldrig tränat såhär mycket som i år med tanke på antalet timmar i veckan. Har även känt framgång och mycket motivation senaste veckorna efter att jag varit sjuk hela hösten(mykoplasma..?) Men nu just idag känns det inte alls bra. Ibland , som då jag löper ute i -18 grader, frågar jag mig själv varför jag håller på med dethär. Men känslan efter träningen ger svar på frågan. Jag helt enkelt älskar att träna, och utan de dåliga stunderna finns de inga bra stunder. Vilket gäller allt här i livet. Att träna hela vintern igenom och sedan lyckas i tävlingarna i själva sessongen är något jag peppar mig själv med. Att fara ut och löpa i snöstormen ger absolut hårdhet,psykiskt och fysiskt. Vilket är grunderna i den gren jag tränar. Men idag känns allt trögt och motivationen är och gömmer sig. Kan bero på träningen jag hade igår som gör att mina ben är väldigt tunga.. Men bra känns det inte. Låt imorgon vara en bättre dag, du kära träningsmotivation.

Såhär vill jag känna igen!

( väldigt råddiga tankar i en lika flummig text med en suddig bild, var så goda!)

Studier!

Äntligen har jag en klarare bild av vad jag vill studera. Något som gör mig glad, som påverkar andra, som jag är bra på och något var jag kan utvecklas. Mina planer har senaste åren ändrats varenda en dag från att bli kulturproducent till estenom och sedan kanske fotograf eller till att studera marknadsföring. Min plan blev klar idag, darför vågar jag inte säga den högt ut än. Men det är vad jag vill bli,  som jag är, och som jag ser mig själv just idag i denna stund. Skönt.

längtan.

Bevis på att jag är abiturient är då jag hör min modersmålslärares ord i huvudet " sätt aldrig en pungt i rubriken..." då vi övat inför studentexamen. Haha..

Från en sak, till en annan.. Det är otroligt hur jag längtar till värmen just nu. Snön slutar inte att falla ner, det är mörkt och kylan fortsätter dag efter dag. Humöret är rätt så ostabilt och allt känns en grad tyngre på vintern. För mig i alla fall. Dagar som denna brukar jag trösta mig med att nästa år, exakt denhär tiden befinner jag mig med en fin vän på andra sidan jorden, i värmen. Var exakt (av våra ca.5 länder vi skall besöka) vi är i Februari är oklart, men 7 månader av värme är något som är säkert. Det är väl bara att stänga ögonen och drömma vidare om drömmen som snart blir sann.

Lever livet

Nu börjar jag sakta men säkert återvända mig till vardagen. Eller ja, min nya vardag med lediga dagar och läsning är vad som väntar.

Senaste dagarna har jag haft det helt underbart roligt. Penkkisen gick hur bra som helst! Vårt tema i år var Världens undergång, ABIkalypsen. Men vi var ju förståss dom enda som överlevde och fick bygga upp vår värld exakt som vi ville, darför klädde vi ut oss som ABuIlders. Allt gick som planerat, lite kortare teater än vad vi trodde men innehållet destu bättre, roligt program hela morgonen och stämningen var bara för bra bland oss Abiturienter. Att sedan få åka på flaket och kasta godis var ren lycka, sjukt rolig upplevelse! Efter våra penkkis yrande och allt skrikande for jag ett varv hem, packade kryssningskläderna och så iväg på förfest med vännerna, var dimman fortsatte. Sömnen tog också över flera gånger, men pga den hurja energin,sammanhörigheten och stämningen kunde man ju inte ha tid med att gäspa. Bussresan till hamnen med boomblaster på full volym, dans i korridoren och sång för full hals.... ja, vet inte vad mer jag kan säga! Roligt hade vi ! Väl på terminalen var vi nog en av de enda skolorna som hördes, många andra stod bara stilla och tittade på oss som om vi var ailiens då vi skrek och sjöng... Väl på båten fixade vi oss fina, åt en urgod buffe tillsammans och så fortsatte festandet igen. Först var det faktiskt lite trögt då man var helt slut efter flera dagars planering och uppstigning 5 på morgonen samma dag men sen bestämde jag och Alexander oss för att vi skulle ha en bra natt. Vi beställde 12 shottar tillsammans och efter det steg stämningen igen. Natten kort sagt : trevliga Pargasbon, pinsamma danser, fjanttande runt stripstång, brutna nyckelben, hål i huvuden, yrande i korridorer, 28 h utan sömn, tysta morgonstunder med de sista som orka vara vakna, sång på däcket, ingen röst kvar m.m.... Morgonen därpå, efter endast 2h sömn för min del var vi vrålhungriga,fattiga och sömniga. Vi åt maffigt morgonmål på buffen, handlade lite i taxfreen och så tog vi en några timmars powernap. Efteråt åt vi igen och kollade in klubbarna som fortfarande var öppna. På däck nummer 6 var åbo,Pargas och Ekenäs samlade igen på eftermiddagen med skumppan och musiken i högsta hugg. Klackarna i taket igen. Det eviga goda humöret och energin då alla festade av samma orsak, skolans slut, det tog aldrig slut.

Väl hemma började övervarven ta slut så småningom och orden "ABI ABI ABI, HEY HEY HEY" ekade i huvudet blandat med huvudvärk... så kunde inte ha varit skönare att äta och somna i favorit armarna. Haha, jag kan inte ha varit en vacker syn med manlig hes röst och slumrigt humör. Familjen fick sig ett skratt. ABI-kryssningen vart jag for utan några förväntningar blev altså lyckad för min del. Ett minne för livet.

BILDBOMB*

 Byggare påväg på förfest

 Bästabyggarvännerna på morgonen

 Byggarsatisfaction.. ;)

 Upp på flaket..

LYCKA!

Skitdyradricker hela natten lång..

Och festen som bara fortsatte..

ABI ABI ABI !

Amaziiiiing!!

15.2

Nu är denhär tjejen utvilad efter en lång natt av sömn. Åt även ett maffigt morgonmål i lugn och ro så dagen har börjat perfekt! Idag skall det sista fixas inför vår dag imorgon(!!) då vi äntligen lämnar gymnasiet och går ut ur huset!! Obeskrivlig känsla! :D Vi har så himla bra årskurs så jag tror morgondagen kommer bli bra hur mycket än som går snett eller misslyckas, vi gör dagen bra tisammans! Vetni, börjar tänka igen på hur tiden går allt för snabbt.. Jag kan inte förstå att det är jag som går ut gymnasiet,imorgon, då jag minns dagen då min bror fick sluta skolan som om det var igår! (... Det har gått fem år sen det!) Men man kan väl inte göra annat än att ta tag i stunden och njuta, för det är man värd, gamla, vuxna, välutbildade vi. Eller?

Ha en bra dag!

sömnig,trött,utmattad

Idag har dagen återigen varit full av program. Lämnade huset kl. 10:00, var tillbaka 23:00... Har hunnit runt halva stan och varit aktiv här och där under dagens gång. Mot slutet började energin sjunka, kan bero på den lilla mat mängd jag fått i mig. Så då var det inget glädjerop precis då min iphone dog och jag inte kunde kontakta någon. Stod under brors fönster utan resultat av att slippa in då ytterdörren var låst, gick igenom stan i snöstorm och hem till den jag längtat efter att få se hela dagen. Alla hjärtans dag var hektisk men slutade i favorit armarna var jag skulle kunna spendera all min tid. Så är det väl lite då man är så himla kär.

Valentine's day

Idag är dagen då vi skall krama och vara goda mot våra fina vänner och ge några extra pussar till sin bättre halva! Jag älskar vändagen, då man får hitta på några fina överraskningar till de som står en nära. Allt från ett litet kort till mysig kakao! Det borde vara vändag varje dag tycker jag! För sällan kommer man ihåg att förgylla någons vardag och visa dem hur mycket man bryr sig. Utan vännerna skulle man inte vara den man är idag! Ta vara på dem, för det skall jag göra så härliga och unika vänner som jag har runtomkring mig. Så från och med idag är det alla hjärtans dag varje dag, det är små saker här i vår rätt så mörka vintriga vardag som gör livet värdefullt.


Annars då? Har gått omkring två dagar med sån himla träningsvärk , mest i nacken,ryggen och magen efter veckoslutet.. Men har tränat löpning (sprint otientering) och dansat lite till så de börjar lägga sig. Till skrivningarna har jag inte planera på att läsa denna vecka, är för excited över penkkis som är i... ÖVERMORGON!!




En dag i skidspåret såg det ut såhär.